Direktlänk till inlägg 1 januari 2016

Dömd på gamla papper

Av Stefan Johansson - 1 januari 2016 19:08

Polisen kan tydligen gör vad som helst för att göra livet surt för oss med gamla papper. (överskrider troligen sina befogenheter). åsiktsregistrering ?


Jag tillhör nog dom i Sverige som vet mest om cannabis som nytto och medicinalväxt, jag har mer än 25.000 timmar av studier bakom mig i ämnet "cannabis", och jag har mer eller mindre vetat om i ca:20 år att myndigheterna har ljugit " fört oss bakom ljuset" för oss medborgare när det gäller att berätta sanningen om cannabis.


Allt som jag sätter på pränt på denna bloggsida ska visa lite av min barndom samt min tid som vuxen medborgare i Sverige, denna artikelserie är sanning till 100 % , det finns något som heter "EN GÅNG LÖGNARE "ALLTID LÖGNARE"


Jag anser att jag är en sannings sägare av det större formatet, men det uppskattas inte av myndigheterna, och framförallt inte av lagens upprätthållare "POLISEN".


Jag har många strängar på min lyra, då jag är autodidakt i det mesta som jag företar mig i och lärt mig genom livet, Jag är eller mindre helt självlärd i datatakunskap som jag började få upp ögonen för 1986 då jag införskaffade mig en commodore 64 bitars dator.


Och sedan nära 30 år tillbaka så har jag stått för sanningen, mamma sa att den bästa presenten hon kunde få var att jag var snäll och är ärlig samt står för sanningen, jag har ju gjort min mamma mycket ledsen när jag var liten, men det var på grund av oförstånd, då ingen på alla mina olika vistelser som omhändertagen av samhället inte har gjort något för att hjälpa mig eller hade lärt mig något om att ta ansvar eller förbereda mig för vuxenlivet.


Jag skriver från hjärtat med denna inlaga för att försöka förklara hur det har blivit så här tokigt, men då måste jag ta upp allt i ett större perspektiv så att ni ska få hela bilden klar för er hur det hela ligger till att "Polisen är ute och fiskar, tro är inte att veta. och frågar man inget så sitter man med felaktig information till stora delar.


Jag har blivit lite anarkistisk i mitt tankesätt, en del skulle kalla mig för reaktionär,
men jag har mer än 85.000 timmar på internet sista 25 åren när jag sökt information som ej står att finna i Sverige.


Ni får ursäkta mig om det som jag skriver om inte faller er på läppen eller att jag kan vara lite förvirrad i mitt sätt att förklara allt det som jag skriver om, men ni får tänka på att har har haft flera mindre hjärnblödningar innan jag fick det stora stroken som förändrade mitt liv på många plan.


Efter min stroke som behandlades här på Umeå lassarett så har jag genomgått flera olika sorts magnetröntgen på min hjärna och enligt strokeenheten så har jag stora lakunära vitsubstansförändringar i hjärnan och ischemiska förändringar i hjärnbarken, läkarna säger att med mina skador så ska jag egentligen sitta i rullstol, troligtvis med halvsides förlamning, men än så rör jag på mig fast jag har oftast dåligt med balansen samt närminnet som är är ett minne blott i vissa avseendén. det är bara fråga min gamla chef Pelle på databutiken, han kan intyga att jag inte minns det som hänt 10 sekunder innan i vissa fall. det är som ett blankt papper,  


När jag jobbade där fram till i somras 2015 så ringde det folk som ville ha hjälp med sina datorer, och jag pratade med dom och efter avslutat samtal sa Pelle ofta, Vem var det som ringde, och då såg jag ut som ett frågetecken. för det hade jag glömt bort totalt, vem det var och vad det dom ville ha hjälp med, och Pelle blev arg på mig för det påverkar ju hans affärsverksamhet så det var en av anledningarna som jag slutade på databutiken   


Jag kan somna på några minuter, somnat många gånger i butiken när jag jobbat och det är frustrerande att somna när man ska sköta ett arbete, det är som dom vrider om strömbrytaren. Pelle har sagt många gånger sista året. till mig  " Sovit gott"  ?  när han ser min belägenhet att somna. ibland så flimmrar det bara till. tar bara nån minut så sover jag. tror nästan jag kan sova på stående fot, som hästar kan göra. 


Ramlat många gånger på jobbet då min balans inte är så bra. fallit från lastbryggan fler än en gång, hinner inte parera när jag faller. faller som en fura som man skulle kunna säga. fast när jag togs till förhör så gick det bra.  


Enligt Strokerehabiliteringen i Sävar där jag var för undersökning i tre dagar våren 2015 så har jag inte ens 10 % arbetskapacitet kvar, det är därför som jag ska få hel förtidspension, dom håller på att förbereda för det, men som alla vet så mals statens kvarnar långsamt.



Och efter min stroke som jag fick 6 oktober 2013 så ser jag allt som jag lärt mig genom åren i ett klart större perspektiv än många andra i samhället, det kanske behövs en riktig hjärnblödning för att man ska se klarare på allt man har lärt sig genom åren. 


jag har fått ett helt annat minne nu för gamla saker som hänt tidigare, nu minns jag händelser från tre års ålder, det är som man har gått i barndom på nått sätt, stroken gjorde att hjärnan var tvungen att söka sig nya nervbanor och då blev det dom gamla minnena som fallit i glömska, samt att jag fått nya förmågor efter stroken som jag inte hade tidigare , blivit lite av en analytiker, författare, politiskt engagerad, går gärna in i polemik mot någon om det leder nånstans .är numer kunnig i olika ämnen jag visste så lite om förut, ser allt i ett större perspektiv än tidigare. 

Jag har skapat många sidor på internet samt att jag har flera egna sidor där jag bara skriver om cannabis i ett medicinskt perspektiv, och inget annat, och jag har gjort flera 1000 inlägg i olika forum på internet, både här i Sverige och utomlands.


Jag har även varit inne på olika hemsidor som polisen har på facebook och postat sanningsenliga artiklar om cannabis som medicin och inte som något knark,( däribland Farstapolisen) vilket tydligen inte gillas av berörd myndighet, så jag har fått två husrannsakningar i min lilla lägenhet i Holmsund nu i november-december månad,  som jag vill berätta om.



Samt att jag anser att industrihampan är en av räddningsplankorna om vi ska prata om miljön och hur vi ska komma tillrätta med vår enorma miljöförstöring som hotar att utplåna oss människor på denna planet, allt har att göra med monopol (ensamrätt) att försälja mediciner samt att när industrihampan förbjöds i stora delar av världen så fick dom som skapade denna lag, fritt fram för attt skita ner på vår underbara värld, när den enda konkurrenten hotade industrierna i deras grundvalar, dom hotades av konkurs om inte hampan förbjöds, så då hittade dom på en lögn som står sig än idag.


Jag har skrivit en större artikel om orsaken till vår enorma miljöförstöring som hotar oss människor mer än nått annat, om vi inte pratar om kommande tredje världskriget, där det kommer att användas kärnvapen, och då lär vi förintas.


Jag ska berätta i korta ordalag vad jag varit med om så att ni ska få se vilken "filur jag är" så att ni får bilda er en egen uppfattning om hur jag har haft det genom livet.


Jag har inte haft det lätt i det här livet, och istället för att få en skolgång samt tandvård som liten, så har jag fått slita hund samt blev förnekad att lära mig vad man ska göra när man blir vuxen.


Jag kommer från Norra Svartbyn utanför Boden.


Min pappa dog mer eller mindre framför mina ögon 1966 i en hjärtattack när jag var 10 år, kommer ihåg det som igår fast det är nära 50 år sedan, att pappa och mamma ligger i lillrummet och ser i en katalog på vad nytt som dom ska köpa hem, och mamma går ut i köket för att sätta på kaffe, och går tillbaka för att fortsätta titta i katalogen. hör mamma gallskrika, och jag kommer dit några sekunder senare och ser pappa ligga och stöna och är blålila i ansiktet av syrebrist, det tog ju en stund innan ambulansen kom till oss och innan ambulansen var framme vid sjukhuset så dog pappa, mamma kommer hem och säger" Pappa är död" jag förstod inte innebörden, för jag sa." "när kommer Pappa hem".


Med min kunskap som jag har förvärvat mig genom åren så kan jag säga att jag hade fått en fördröjd shock, som inte släppte för efter en vecka, men när bomben väl slog ner så blev jag enormt ledsen, grät otroligt mycket, blev än oroligare än tidigare, det var ingen som frågade mig varför jag grät så mycket, utan dom placerade mig på barnpsyk i Boden "jag anser att dom saknade både förståelse samt empati för att jag hade forlorat min pappa som jag älskade så mycket.


Pappa sa att man ska vara karl för sin hatt och stå för det man säger i både ord och skrift, och om man gjort fel så ska man göra allt för att återställa förtroendet.


Pappa satt i Bodens kommunalfulmäktige på den tiden, förutom sitt arbete som elektriker på Bodens ljus och kraft, han ansåg att det var ett kall att göra nånting som var bra för oss alla i samhället, det var ju långt innan politikeransvaret försvann, från den dagen då det avskaffades 1974 så har det gått utför för Sverige som nation.


 Jag har varit på jakt efter sanningen som är livets stora gåta "vad är sanningen" i nära 30 år nu, tar ett exempel, se bara på Israel-Palestina konflikten, en mur men två olika sanningar, helt beroende på vilken sida av muren du frågar folk så får du ett annat svar, så är det med cannabis också.


Samhället tog hand om mig, och jag blev placerad på olika institutioner, barnpsyk i flera omgångar, flera fosterhem, samt tre pojkhem.


Det var på tal att lobotomera mig, men reultaten från deras hjärnforskning av mig, ansågs inte 100 % tillförlitliga, genomgått flera EEG undersökningar för att se om jag hade onormal hjärnaktivitet, men dom hittade inget onormalt, Vid flera av intelligenstesterna så hade jag runt 120 i IQ så det var kanske därför man slapp att hamna under kniven.


Varit ca 4 år på 3 olika pojkhem, där andra missanpassade ungdomar samlades för utredning.
fick bara ha hemmaskola på sista pojkhemmet några timmar i veckan, då lär man sig ju inget heller.


Dom två första pojkhemmen så var det ingen skola alls.


Fick gå om årskurs 6 för jag hade ju inte varit i skolan, utan bara på barnpsyk samt pojkhemmet Sävastgården som hade ett lantbruk som låg i Sävast ca 8 km utanför Boden


Sista pojkhemmet var jag på i mer än två år. dom hämtade mig från Korpenskolan där jag gick i skola, jag bodde hos Larsson i Svartbyn som fosterson då. det var enda gången som jag minns att jag var hos tandläkaren som liten, den kvinnliga tandläkaren så att jag hade sjutton små hål, men dom är så små så dom får växa till sig lite, så vi lagar dom nästa år, men då var jag ju inlåst på pojkhemmet som inte ombesörjde min hälsa eller tandvård.


Två dagar innan jag skulle fylla 15 år så placerade dom mig på Strömsegården/ Erikslund i Boden, väl kommen dit sa Mariann Larsson som var föreståndarinnan som också var släkt med min fosterfamilj Larsson i Svartbyn till mig och andra pojkarna som var intagna, att ni får sitta här runt matmordet när ni ska röka tobak, vi gjorde även inköpsresor från pojkhemmet till Torneo i Finland där tobaken var jättebillig på den tiden. det var föreståndaren Bengt Larsson som körde oss.


Han hade fyra stycken travhästar på Bodens travbana som vi pojkar på hemmet fick sköta om, mocka dynga, köra hästarna i träning inför loppen. osv, dom hade även en stor norrbottensgård i Alträsk med en massa får på som vi pojkar fick tillbringa somrarna på. för vi hjälpte ju till med allt möjligt där, slåttern, pressa hö för hand till höbalar, för hästarna på travbanan, sätta upp km långt stängsel för fåren, m.m  men några pengar var det ju inte tal om, för vi var ju gratis arbetskraft.   


dom släppte ut mig innan jag skulle fylla 18 år (myndighetålder) dom lärde dom mig inget annat, än att lära mig bli kriminell, genom att jag lärde mig mycket av dom andra missanpassade barnen, (man blir ju som dom man umgås med, präglad är ett annat ord)


Hann bara komma till Strömsegården så matade dom mej med psykofarmaka "Nozinan två tabetter på morgonen och två på kvällen, jag orkade ju inte annat än äta samt sova, så jag ökade från 56 till 94 kilo på ca 6 månader, och blev kallad flodis, det är ju inte svårt att räkna ut varför jag fick det namnet.


http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19590602000051


Nozinan används vid schizofreni, mani och vissa andra psykotiska tillstånd, vid paranoida tillstånd som t.ex förföljelseidéer och sjuklig misstänksamhet samt vid svåra smärttillstånd, antingen ensamt eller tillsammans med smärtstillande medel för att förstärka effekten av dessa.


När det var dags för mig att få prya som 16 åring så sa pojkhemsföreståndaren Bengt Larsson att det finns ingen som vill ha mig som pryo, jo det fanns ju ett ställe sa han, och det var 2 veckor på soptippen i Svartbjörnsbyn som var Bodens soptipp. Jag ansåg att det var bättre än att vara inlåst på hemmet där jag ändå inte fick lära mig något, bättre det än ingenting alls ansåg jag.


Till saken hör att på 50 talet så var det fattigt i Sverige och vi hade det inte alltför bra ställt hemma, så mamma skötte om Svartbyns soptipp, jag fick dom flesta leksakerna därifrån, trasiga som hela som andra hade slängt bort, så Bengt ansåg med sin kunskap att soptippen var min rätta plats.


För när dom väl släppte ut mig från pojkhemmet så blev jag som korna dom släpper på grönbete efter att ha varit inlåst hela vintern, det gick åt pipan för mig och jag hamnade i klammeri med rättvisan med många rättegångar som följd, (dom flesta rättegångar jag haft genom livet har berott på alkohol)  för jag hade ju inte fått lära mig något än att arbeta, det fanns ingen social bit, det var nånting okänt för mig.


Haft flera arbeten när jag släpptes ut från pojkhemmet och när jag blev sjuk så visste jag inte att man kunde/ skulle sjukskriva mig för att få ersättning, och jag skämdes som en hund för att jag inte gick på jobbet som jag hade, och jag hörde aldrig av mig till jobbet för att få ut den lön som jag hade förtjänat.


Och för att lägga på mer bränsle på brasan så kan jag berätta att pojkhemsförståndaren Bengt Larson hade en son som lever än idag, och som var en gammal klasskompis tidigt i min barndom som inte heller var guds bästa barn, han var ju lite små kriminell och gjorde både det ena och det andra , han fick en " Opel kapitän" även kallad raggarbil, av pappa Bengt för att han skulle sköta sig och sluta dricka alkohol.


Sonen som är yngre än mig var ju 16 år när han fick bilen, men det bar sig inte bättre än att en kväll när han satt på sätet brevid chaffören och drack öl, hade fortsatt med sitt tidigare leverne, och när chaffören åkte till Järnvägsstationen för att få sig en korv med bröd, så hoppade sonen in på förarsidan och körde iväg med bilen fullastad med människor, som krashade på andra sidan Bodträsket när sonen försökte parera en sladd i en kurva men bilen som var fulllastad med folk var svår att styra som gick över vägen och klippte en telefonstolpe.


Det var ju ingen som hade bilbälten på den tiden, det fanns ju inga rullbälten, utan bara fasta bälten, det var ju inte så noga med säkerheten på den tiden i bilarna, så grabben som satt brevid sonen längst fram i bilen, for ut genom framrutan när dom hade tagit telefonstolpen så välte bilen över grabben som hade farit ut genom framrutan, och bensinen rinner ut och och antänds och som slutkläm så brinner grabben upp, minns ej om grabben levde då men om.. vilken död i så fall.


Och som straff så fick Bengt Larsson son vara hemma och slapp komma på något hem för vanartiga barn liknande mig, och han fick Olof Elthammar som var överläkare på barnpsyk i Boden som övervakare, samma Elthammar som skrev ut mina Nozinan tabletter. "olika falla ödets lotter"


Flera av dom som jag nämner här är ju redan döda och kan inte försvara sig, men man kommer ingenstans om man far med osanning, så därför så lägger jag alla korten på bordet så att alla ska se att jag gör mitt bästa för att berätta det som jag varit med om, men i kortare ordalag. jag försöker vara kortfattad med det är inte lätt att förklara 50 år av ens leverne på några rader.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Stefan Johansson - 1 september 2016 15:44

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag slapp berätta denna enormt tråkiga nyhet för er att min mycket älskade vän Ylva avled i sömnen kl 03,35 inatt medan jag låg vid henne på golvet och tröstade henne som så många gånger tidigare som jag alltid gjor...

Av Stefan Johansson - 2 januari 2016 20:36

Jag har försökt att glömma mitt gamla liv som jag hade fram till jag fick fängelse för narkotikabrott, men det var ju nästan tretti år sedan, men polisen glömmer ju inte det då dom går efter gamla papper, och jag har försökt att skapa mig ett nytt li...

Av Stefan Johansson - 1 januari 2016 21:36

Det ska bli 3 böcker i ämnet "Alternativmedicin" och det var tänkt att jag ska vara medförfattare till ca 100 andra personer som bidrar till boken, jag skulle skriva om det jag känner till om cannabis som medicin och en av dom som håller i allt detta...

Av Stefan Johansson - 1 januari 2016 21:30

Jag har följt med i vår industriella utveckling i bra precis 200 år. närmare bestämt 1812-1815 fram till våra dagar för att vara mer exakt, så jag har ett bra begrepp om vad allt handlar om när vi talar i ett större perspektiv.   Varav cannabis s...

Av Stefan Johansson - 1 januari 2016 21:28

Här i Sverige så kallas cannabis för knark, men det beror på den massiva propagandan som vi matas dagligen av i media, tv samt tidningar gör sitt bästa för att förleda oss om sanningen om cannabis medicinska egenskaper, men allt beror på vem som ska ...

Presentation


55 år gammal på denna bilden

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästboken

Frågor till mig


Ovido - Quiz & Flashcards