Jag har levt ensam i stort sett hela livet, var tillsammans med en tjej i tre år när jag bodde i Göteborg på 1980 talet, som gjorde mig så otroligt ledsen när hon utnyttjade min godhet, och lät mig fixa en atelje åt henne i Gamlestaden nära SKF,

Agneta som hon heter tyckte om att måla så det skulle bli ett ställe där hon kunde framhäva sina kostnärliga talanger sa hon. och jag som var blind av kärleken till henne såg inte vart det barkade, förrän hon sa att nu tar jag mitt pick och pack och flyttar till ateljen, hon hade träffat en ny kille utan min vetskap som hade rika föräldrar, och jag var inte välkommen dit till hennes atelje, som jag hade ordnat till henne.

Jag kom ju från en fattig familj i Norrbotten, i hennes ögon så jag stod väl inte så högt i kurs, nu när man ser tillbaka på detta, så jag gick in i väggen och blev så otroligt sårad än en gång, trodde att det räckte med min olyckliga barndom, men icke, livet är en skola säger många, man lär sig nya saker så länge man lever, så även jag. av skadan så blir man vis.

Jag hade inte träffat någon tjej på flera år, träffade en söt tjej på en krog på Järntorget den 6 April 1986 som jag följde med hem till vindsvåningen på Haga i Göteborg, för trevlig samvaro, så vi gick till sängs med lampan släckt,

vad hon inte sa till mig var att hon hade menstration just då, så efter avslutat samlag ville jag ta en cigarett när jag drog ut penisen så såg jag att det var blodröd av hennes blod, och sköljde av den med kallvatten, det var det enda hon hade i vindsvåningen i vattenväg, och det blev ju inga fler träffar med henne för hon hade ju en kille som hon umgicks med, hon var bara kåt på mig just den natten.

Till saken hör att hon hade Hepatit C som hon smittade mig med då, men det var nånting okänt på den tiden, sjukvården hade inte instument för att kunna diagnostisera det förrän 1994 år senare när jag tog ett blodprov, då så dom .. du har ju hepatit C, men då hade jag varit smittad i åtta år.

Och den 26 April 1986 så fick jag en sån vansinnig körtelfeber . det värkte något så kopiöst i lymfkörtlarna samt i halsmandlarna så jag knappt kunde svälja, läste i tidningen att en reaktor i kernobyl hade exploderat och att det drev ett moln med radioaktivitet mot södra Sverige och man kunde få körtelfeber, och att man skulle äta jod-tabletter för att motverka det, vilket så klart inte skulle hjälpt mig , för det var ju inte radioaktivitet som jag hade drabbats av utan det var ju "hepatit c som gjorde sig påmind när den bröt ut i kroppen min. det tar ca 3 veckor för hepatit att bryta ut från inkubations tillfället.

 flyttade till Umeå 1987 och träffade jag en jämnårig tjej här i 1989 som jag smittade helt ovetandes,  vilket jag förstod när hon sa sina konstiga symptom som hon hade fått, men det var inget som sjukvården kunde hitta då, men jag förstod att det måste vara jag som smittat henne, men eftersom jag var ovetande om det, fast jag testat mitt blod många gånger på sjukhuset efter min smitta som jag fått av tjejen i göteborg, jag kände ju att den var något fel på min kropp men allt jag fick till svar av sjukvården var att jag var frisk till 100 %, om man inte kan lita på myndigheter som sjukvården som ska värna om vår hälsa, så vem ska man då lita på.

Jag blev så enormt ledsen för att jag smittade henne, visserligen helt ovetande, men jag känner som att det var mitt fel, om jag inte hade legat med henne så skulle hon varit frisk, så från det tills jag började cellgiftsbehandlingen 7 år senare så levde jag i celibat, och ju längre tiden gått utan kvinnligt sällskap ju svårare har det blivit att skapa nya kontakter av det kvinnliga könet. så nu har jag levt ensam i mer än 25 år.

Och jag har tappat förtroendet för sjukvården än mer nu sedan fått min stroke som gör mig självmordsbenägen när jag tar pillren dom har ordinerat mig, och det enda dom kan ordinera mig är mera piller.

När jag fick stroken 3:dje oktober 2013 så sa läkaren på Umeå lasarett att jag var ett unikum, för enligt vad dom kunde se så var jag ett blankt papper och aldrig varit på sjukhus för något, det var konstigt tänkte jag , jag har ju opererat snoppen som 8 åring då jag hade en hudförträngning som gjorde att jag fick en allvarlig infektion, legat inne på infektionskliniken 1978 för hepatit B, och haft cellgifter i nära 2 år, 1998 - 2000  och jag frågade syster om tabletterna som dom skulle ge mig, vad är det för innehåll i dom, bara bra saker sa hon och visade mig blad som sa vad det var bra emot och inte vilka biverkningar som dom hade. jag var ju inte klar i knoppen just då tack vara stroken, så jag ifrågasatte ju inte henne,

Efter min stroke som behandlades här på Umeå lasarett 2013 så har jag genomgått flera olika sorts magnetröntgen på min hjärna och enligt strokeenheten så har jag stora lakunära vitsubstansförändringar i hjärnan och ischemiska förändringar i hjärnbarken, läkarna säger att med mina skador så ska jag egentligen sitta i rullstol, troligtvis med halvsides förlamning, men än så rör jag på mig, jag har ju inte samma fasta gång som tidigare samt närminnet som är ett minne blott i vissa avseendén. man annars så är det bra nu.

Av medicinen som läkarna säger att jag ska ta, så får jag kraftiga svettningar, hjärtklappning, och en snurrighet som inte är av denna världen, det slamrade så mycket i huvudet när jag tog tabletterna så att jag var tvungen att ha på stereon högt för att försöka överrösta slamret i huvudet, kände som att jag höll på att bli tokig då jag inte fick sova.

Mitt blodtryck idag ligger på runt 160/110 så jag är snurrig mest hela tiden, jag tar inte tabletter mot stroken sedan december 2013, för jag får såna enorma biverkningar av medicinen(råttgiftet) som dom ordinerar till mig, så att jag vill ta livet av mig på så lite som 1/3 dels dos, jag blir suicide och vill hoppa från bron i Holmsund för att slippa allt.

Och som strokedrabbad så behöver jag mycket sömn, och när min sömn uteblev så höll jag på bli tokig, funderade flera gånger att hoppa från bron ner i älven det är väl runt 15 meter ner, det klarar då inte en sån badkruka som jag, lär nog sjunka som en sten.
https://www.youtube.com/watch?v=eZCFQyYbZa4

Första dagarna så gick det bra att ta tabletterna, men efter en vecka så började jag må allt sämre, och åkte ambulans akut upp till sjukhuset, kändes som jag skulle dö av snurrighet. blev nästan lika yr som när jag fick stroken. mamma min dog ju i stroke för 10 år sedan, och henne matade dom med många sorters piller, mamma dog knall och fall mellan toaletten och sängen på hemmet dit hon hade kommit nån vecka innan.

Och när jag sent om sider tog upp det med sjuksyster att varför hade dom inte tittat i mina gamla sjukjournaler som dom måste ha, efter alla mina tidigare besök, så fräste hon till mig och sa "tror du att vi har tid att gå ner och titta i gamla journaler som ligger ner i arkivet efter varje patient som kommer in till oss på sjukhuset. 

Dom gick ju över till digitalt system på sjukhusen 2001 och då scannades inte dom gamla sjukjournalerna över till 

det nya digitala systemet, och med den utgångspunkten så lär ju folk bli än sjukare. när dom inte har hela sjukdomsbilden klar för sig men då får dom ju sälja än mer piller som dom har ensamrätt (monopol) på att försälja. allt annat är ju kvacksalveri enlig Läkemedelsverket  och Svenska läkarkåren som i samråd styr marknaden att försälja deras ofta giftiga mediciner,

Det finns nästan inte en medicin som inte har biverkningar, vissa mediciner kan ha upp till 40 olika biverkningar, men om det så hörs det inte ett ljud. bara hur bra och verksanmma dom är, vilket är hyckleri. 

För om man inte tittar i gamla journaler om vilka sjukdomar man haft eller vilka mediciner man tagit tidigare så är det ju allt för lätt att det uppstår komplikationer som är till skada för patienten inför den nya behandlingen

Har åkt in akut med ambulans några gånger till Universitetssjukhuset i Umeå när jag känt mig vansinnigt yr, kändes som jag skulle dö, jag vill ju inte dö än, då jag anser att jag har än lite att uträtta innan jag lämnar jordelivet för gott.

Insåg till slut att det var medicinerna som gjorde mig än mer yr på grund av att gifterna från tabletterna gick upp i huvudet på mig, som beror på att min lever samt njurar inte fungerar så bra längre efter min behandling med cellgifter.

Under åren 1998-2000 jag var en försökskanin i forskningens tjänst här i Umeå, dom skulle se om cellgifter var bra mot min kroniska hepatit c, visserligen så blev jag frisk, men mina njurar samt lever tog stor skada, men nån ersättning för det fick man ju inte, för det var ju på egen risk som man tog cellgifterna.

Cellgifter slår ju inte selektivt utan den angriper all vävnad, det heter väl inte cellgifter för skojs skull.

jag hade ju läst på en sida på internet i USA 1991 att cannabis var bra när man tog cellgifter, så det hade jag i åtanke när jag påbörjade min cellgiftsbehandling 1998, jag hade ju ett kontaktnät i sverige med cannabisvänner på den tiden, det var ju cannabis som gjorde att jag fick fängelse 1986, så jag ordnade så att jag fick tag på cannabis till rätt pris, och det var ju i ett medicinskt syfte som jag åt cannabis, och inte för att bli påverkad. 

Till saker hör att jag har ett kusinbarn som har haft exakt samma svåra hepatit c och som också gick på samma behandling som mig något år senare, hennes lever orkade inte med cellgifterna utan den tog så stor skada så den slutade fungera, så hon gick genomgå en levertransplantation, som höll i 6 år, hon fick sin 3:dje lever våren 2014, men nu så mår mitt kusinbarn bra igen, till saker hör att hon tog inget cannabis under sin behandling, eftersom hon trodde på vad myndigheterna sa: att cannabis var nånting farligt, så det var nog därför hennes lever inte orkade med cellgifterna, lika bra som mig som tog just cannabis mot biverkningarna.  

Så jag anser att cannabis räddade mitt liv, visserligen så lever jag än men jag känner ju att kroppen inte mår så bra, för jag har ont i mina körtlar och min lever vissa dagar, och njurarna är skadade, om jag visste då vad jag vet idag, så hade jag inte tagit cellgifter utan ordnat så jag fått tag på ren cannabisolja som hade innehållit både THC och CBD och som hade botat mig från min kroniska hepatit c.

Och tabletter är ju ofta rent av farliga som jag skriver på: http://endocannabinoider.bloggplatsen.se/2015/07/23/11145710-origins-of-the-prescription-drug-epidemic/   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag önskar av hela mitt hjärta att jag slapp berätta denna enormt tråkiga nyhet för er att min mycket älskade vän Ylva avled i sömnen kl 03,35 inatt medan jag låg vid henne på golvet och tröstade henne som så många gånger tidigare som jag alltid gjor...

Jag har försökt att glömma mitt gamla liv som jag hade fram till jag fick fängelse för narkotikabrott, men det var ju nästan tretti år sedan, men polisen glömmer ju inte det då dom går efter gamla papper, och jag har försökt att skapa mig ett nytt li...

Det ska bli 3 böcker i ämnet "Alternativmedicin" och det var tänkt att jag ska vara medförfattare till ca 100 andra personer som bidrar till boken, jag skulle skriva om det jag känner till om cannabis som medicin och en av dom som håller i allt detta...

Jag har följt med i vår industriella utveckling i bra precis 200 år. närmare bestämt 1812-1815 fram till våra dagar för att vara mer exakt, så jag har ett bra begrepp om vad allt handlar om när vi talar i ett större perspektiv.   Varav cannabis s...

Här i Sverige så kallas cannabis för knark, men det beror på den massiva propagandan som vi matas dagligen av i media, tv samt tidningar gör sitt bästa för att förleda oss om sanningen om cannabis medicinska egenskaper, men allt beror på vem som ska ...